Historiepodden - Hallgatás Online

00:03 Varmt välkomna till U-Arkiven denna sommardag. 00:09 Jag vet inte hur jag binder ihop det här till Strindberg men Strindberg är ju aldrig fel och i det här fallet så kommer han helt oväntat vara i twist med folk va? 00:22 Ja just det, vi sitter här en dag som är lika het som Strindbergs temperament. Det är Strindbergs fejden, ett riktigt härligt bråkigt avsnitt. Ja, inte mellan oss va, men mellan Strindberg och kulturetablissemanget. Fejdenstam och alla faraondyrkare. 00:43 Avsnitt 165 från 2021. 00:46 Största kulturbråket vi någonsin haft i det här landet. 00:49 Ja det är väl det, eller hur? 00:50 Det är i alla fall det mest kända på något sätt. 00:55 Ja, för Svenska Akademin 2018 var väl inget kulturbråk? 00:58 Det kan man ju i och för sig hävda att det var. 01:00 Ja, vi får se. Jag håller på Simba-fejden i den fejden. Mycket nöje! 01:15 Gillar ni kulturbråk? 01:43 Vem kan glömma? Och i en replik på en replik anklagade skribenten Viktor Malm för att citat vara ute i ett ärende som har med hans karriärplanering att göra. Han tror han kan plocka poänger från högre ort på att hamra på just mig. 02:00 Ett kulturbråk som fick Knausgard själv att fatta pennan och mynta begreppet cyklopernas land om Sverige. Han skrev i DN. Att bli kallad pedofil i cyklopernas största morgontidning är ingen trevlig upplevelse. Jag har fyra barn. De äldsta har börjat läsa tidningen. Och jag bara väntar på frågan. Pappa, vad är en pedofil? Varför säger hon att du är pedofil? 02:26 Aj, mitt ego. 02:29 Här hör vi från Knausgårds text. Vilket i sin tur fick Jan Guillaume att rasa i Aftonbladet. Knausgårds raseri blev av olympiska dimensioner. Vilket resulterade i en jätteartikel i vår malligaste morgontidning. En text som måste räknas in bland det svamligaste men också mest självömkande jag någonsin läst. Detta från en författare som aldrig, aldrig någonsin skrivit någonting självömkande. 02:55 Det här bråket var precis så upprört, så sårigt och så fritt från alla former av självdistans som jag vill att en kulturdebatt ska vara. Och samtidigt, där i grunden så handlade det ändå om kulturmannen med stort K. Två år före DNs granskning av Svenska Akademin och Kulturprofilen med stort K. 03:15 Men Bratström och Knausgård får ursäkta, för det var trots allt bättre förr. Det var bättre förr. Sveriges största, mest såriga och till det mest intressanta kulturbråk utspelade sig mellan 1910 och 1912. Och Knausgård och Jan Guillou må ha bräckliga egon, men var det någon som sa August Strindberg? Den åldrade författaren greppade nämligen pennan 1910 och sen började han bråka. 03:42 Om vad började han bråka? Tja, om allt egentligen. Men i huvudsak handlade hans fyrfrontskrig om Karl XII. En tyrann. Om Svensk Akademin. Ett kotteri. Om Sven Hedin. En bluff. Och inte minst om Werner von Heidenstam. En överskattad och banal författare. Smöra skonsen. Koka tet. Slå upp kultursidorna. För nu blir det konfrontation! 04:28 Välkomna till historiepodden och ja vi är tillbaka här nu igen och det här var ju en uppräckning av kulturbråk det senaste decenniet då. Jag måste ha befunnit mig under en sten, det har väl gjort de senaste hundra åren för jag har ju tänkt med. De här kulturbråken. Jag vet ju det här med Harry Martinsson när han blev invåld i akademin. Det var ju någon slags kulturbråk kanske. 05:00 Det var ju när Öyvin Jonsson och Harry Martinsson gav Nobelpriset i litteratur till sig själva. 05:06 Ja, just det. Det här var ju på 70-talet då. Så det var ju till och med före min tid. Men det är ändå typ det senaste jag minns. Och sen är det just det Inberg som vi ska prata om idag. Musik. 05:22 Dagens avsnitt presenteras i betalt samarbete med Montrose. 05:26 Montrose är en svensk investeringsplattform och en del av DNB Carnegie byggd av investerare för investerare. Där kan du då handla aktier på 18 marknader och ta del av Carnegie's aktieanalys direkt i appen. 05:40 Fonderna är dessutom i snitt 40% billigare. Och Montrose har utsätts till årets bank av privataffärer 2025. Ni fattar, det här är en mycket bra plattform. Historien är fylld av byten som varit omständiga. Det var till exempel jobbigt för fransmännen att byta statsskick. Ja. 06:01 Ja det är det som kommer till när man tänker på knepiga byten. Som tur så behöver ju då inte alla byten vara riktigt så dramatiska men ett sparande kan vara lite krångligt att flytta en kapitalförsäkring går nämligen inte att flytta automatiskt man måste sälja inhaven och sen köpa tillbaka dem. 06:20 Därför gör Montrose under hela juli alla köp i kapitalförsäkring kortagefria. Det gäller både dig som redan är kund och dig som blir kund mellan den första och den 31 juli. Om du funderat på att flytta din kapitalförsäkring är det här ett ovanligt bra tillfälle. 06:39 Ja verkligen och dessutom får du hos Montrose tillbaka hela den utländska källskatten direkt på utdelningar från bland annat USA, Kanada, Tyskland och Norie istället för att vänta månader eller år. 06:53 Läs mer och bli kund på montrose.io M-O-N-T-R-O-S-E.io Och de pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela insatta kapitalet. 07:12 Om vi börjar med lite bakgrund så ska vi redogöra för vad man kan säga är de två olika lagen, de två olika ringhörnorna. För om man ska hitta någon central motsättning i det här kulturbråket i Strindbergfejden så är det nämligen att det är ett bråk mellan två generationer av svenska författare. 80-talisterna och 90-talisterna. 07:37 Det kan låta som snabba turer att två olika decennier skulle representera helt skilda generationer av svenska författare. Men nu är vi inne i 1880 och sen 1890 och sekelskiftet. Vi är inne i en tid då författarna befinner sig i en ny situation. Det börjar finnas en marknad för böcker. Främst bestående av urban medelklass förvisso men i folkskolans fotspår även till del bestående av arbetare och bönder. 08:08 Författare har från att ha varit beroende av en anställning kanske inom kyrkan eller på något slags myndighet. 08:16 Eller kanske ännu vanligare varit beroende av bidrag från mecenater så har de nu fått ett nytt sätt att livnära sig på, nämligen att vara författare och sälja böcker. Vilket är en anledning till att den svenska så kallade 80-talsrealismen blev så samhällstillvänd. 08:34 Och jag tänkte att man kan exemplifiera det med flera betydande kvinnliga författare som är kända åttitalister. Victoria Benediktsson debuterade 1884 och skrev därefter sitt mest lästa verk Pengar. Det är utypiskt för åttitalisterna. Det handlar om en realistisk situation för 16-åriga Selma som gifts bort med en äldre man. En postmästare kanske, tror jag. 09:02 Det är ekonomiskt gynnsamt det här äktenskapet med det helt fritt från kärlek. Selma van trivs. 09:09 Och det är också typiskt för otitalisterna eftersom det kan läsas som ett debattinlägg. Under 1880-talet pågår en intensiv debatt runt könsroller där tidens gigant, norska Henrik Ibsens Ett dockhem från 1879 på många sätt var drivande. 09:26 Och från kanten kommer August Strindberg in med sina giftas noveller 1884 där en uttryckligen handlar om ett dockhem. Realistiska samhällstillvända romaner, noveller, dramer. Det vad jag tänker är åttitalismen. 09:42 Ja, Strindberg slog ju igenom med dunder och brak med Röda rummet 1879 och sen är han väl ändå den mest framträdande författaren under 80-talet. 09:56 Ja, det är han. Han är lite äldre än sina generationskamrater men det får man ändå lov att säga att Strindberg är den mest framträdande. 10:04 Ja, vi ska inte avhandla hans liv och karriär här idag, det är väl inte egentligen meningen. 10:09 Då säger jag som du brukar göra med Cesar, det blir fyra avsnitt. 10:13 Ja, det här ska ju egentligen bara handla om ett par år i slutet av hans liv. Men ändå, man får ju säga att hans femsta decennium är med 80-talet som sagt och sen... Har vi det här äktenskapet med Civi von Essen som kraschar och han börjar få lite psykiska problem i det som kallas infernokrisen. 10:37 Han är utomlands mycket och sådär. Vart efter det under 90-talet och så, han kom ju lite i bakvattnet. 10:44 Men han har ju satt avtuk ju redan. Djupa avtryck i folks medvetande. Han älskar ju vara en nagel jagat på etablissemanget. Han drar ner byxorna på all slags pompös och tillgjord yta. 11:02 Han vill vara allmänt uppkäft jämt. Han är en rebell. 11:05 Det är en. Och en person som man samtidigt både tycker om och tycker intensivt illa om. Det går inte att ha en känsla. Jag kan i alla fall inte ha en känsla om Strindberg utan jag har motstridiga känslor hela tiden. 11:19 Han är alltid sugen på att avslöja och kritisera allt från kyrkans påståenden om nattvarden och huruvida det faktiskt var. Kristi, kött och blod eller om det egentligen bara var en brödbit och lite vin och att det egentligen var symboliskt. Eller så förlöjliga om kungamakten och Oskar den ande och han var ju inte, de var ju inte Leo Långhalm direkt. 11:45 Nej, det finns ju den där kända skissen där han visar hur man ska spränga Oskar den ande. 11:50 Ja, men han sparkar ju alltså uppåt åtminstone. 11:53 Men han är ju också en egensinnig individualist som, han bryr sig inte om att vara artig eller klära kritik i god ton och sånt där. 12:05 Nej, det kommer vi visa exempel på. 12:07 Exakt, jag tänkte att det kunde man säga redan nu, möjligen. Och som du sa, 80-talet är ju realismens tidsålder rent lite värt. Och det går ut på att skildra samhället och offentligheten så som den var inspirerat lite grann av... 12:25 Ja men man vill ju visa saker och ting så som de är tänker man sig. Och Steinberg hade ju flera framgångar med det där på 80-talet. Och han slog ju också igenom internationellt under den här perioden. Musik 12:45 Så efter ett decennium då man inspirerad av franska författare som Solá har beskrivit samhällets skuggsidor i nästan vetenskaplig detalj även om böckerna passar mer eller mindre bra in på den beskrivningen så kommer vi till ett nytt decennium av svensk litteraturhistoria med en ny kader av svenska författare som tar över rodret. 1889 skriver dess starkast lysande profil Werner von Heidenstam programskriften Renaissance. 13:17 Han efterfrågar där en citat idealistisk motström som en reaktion mot naturalismen. 13:25 Naturalismen är då en ännu mer realistisk, ännu mer noggrann variant av realismen. 13:31 Redan 1888 hade han kommit ut med sin debuttext Wallfart och vandringsår och då var han bara 19 år. Och som sagt han kommer ju då på något sätt att ta på sig kapitensmössan för att bryta med den här realismen och den här misären och industrialismens framfart som har helt osminkat dragits fram i I texterna under 80-talet. 14:02 Nu måste vi ha det lite mysigare här. Tänker Werner von Heidenstam. Själv är han lagd åt det romantiska hållet. Och mycket nationalromantik i synnerhet. Men nu blir det härlig hembygd. Och det blir hjältar och mysfaktor istället för korruption och fatigdom. 14:20 Så är det. Du kallade honom kapten men det ordet som användes till samtiden var ju hövding. Ja det är ju ännu bättre. Han var rörelsens hövding. Precis det här urbana skitiga kan vi inte hålla på med. Det är intressant att det är von Heidenstam som är hövdingen för han är väl en av de minst lästa av nittitalisterna idag. Medan Gustav Fröding och Selma Lagerlöf kan ju de flesta direkt associera till. Byggde romantik, värmländska sagor. Det är ingen slump att skansen grundas 1891. 14:53 Det är typiskt nittitalism. Mando Diao låg ju hundra miljoner veckor på svensktoppen genom att sjunga Fröding. Det skimmer i molnen och glitter i sjön. Det är ljus över stränder och näs. Omkring mig står den härliga skogen så grön bakom ängarnas gungande gräs. Var är skiten? Var är storstaden? Vart är industrierna? Ja, det är inte mer där va? 15:18 Nej, det är det inte. Nej, som sagt, det är ju andra som kanske redan då var mer Framtädanden Heidenstam. 15:28 Både Lagerlöf och Ellen Kay och Fröding. Men Heidenstam har ju kontakter inom pressen. 15:36 Inte minst Oskar Levertin på Svenska Dagbladet. Och han är ju dessutom ung, snygg och adlig. Det här kan ju inte slå fel, det är klart, det blir han som är hövding här. 15:48 Så är det, von Heidenstam var en riktig pudding. Han får ofta beröm för sin näsa till exempel. Ja, det har han nog klå uppåt, ja. Just det. 15:57 Du nämnde nationalromantik och Heidenstam hade 1889 efterfrågat ett nationalmedvetande. 80-talsrealismen kändes för honom anonymt urban. Var finns det särskiljande? 16:11 Som NE skriver om Fröding, Lagerlöf och Erik Axel Karlfelt, en annan nytitalist. Alla dessa diktare hade sina rötter i mellansvensk herrgårdsmiljö eller som Karlfelt i ett traditionsrikt bergsmann- och bondesamhälle. Det gav deras poesi den klangbotten av gammaldags svenskhet och nationalmedvetande som Heidenstam hade efterlyst. 16:36 Rent politiskt så var han ju någon slags liberal mittenfigur under den här perioden till skillnad mot senare som vi kommer se. Det är just Strindberg Fejden som kommer att röra om i grytan. Hejden stammade ju något uppskattning bland breda folklager med intensiv och fräna argumentation för allmän och lika rösträtt. Bland annat i den här dikten Medborgarsång. Där det står bland annat att det är skam, det är fläck på Sveriges baner att medborgarrätt heter pengar. 17:11 För på den tiden var det ju så att rösträtten var graderad efter förmögenhet och inkomst och det här tyckte Heidensson var fel. 17:19 Så han var ju... 17:22 populär bland alla som ville ha allmän och lika röstet också på den här tiden och själv så tänkte han sig att han var en person som stod lite grann över det politiska nästan känns det som han samlade nationen tänkte han 17:39 Det tror jag är en helt korrekt beskrivning. Om man ska spola fram några decennier så kan man ju konstatera att såväl von Heidenstam som Selma Dagerlöf som Karl Fält kommer vad det lider belönas med Nobelpriset i litteratur. Så att här har vi ju om man ska använda Nobelpriset som kvalitetsstämpel den objektivt bästa svenska litterära perioden. 18:02 Sen finns det ju andra sätt att mäta det. 18:05 Det är ju någon form av guldålder även om prisets geografiska utgångspunkt. Det är väldigt oproportionerligt mycket som hamnar i Sverige kanske. 18:19 Oproportionerligt mycket som hamnar i Sverige kanske är oproportionerligt mycket som hamnar hos 90-talisterna också. 18:25 Men det är kanske en annan debatt, ett annat kulturbråk. 18:28 Heidenstam hade ju då i sin nationalromantiska anda också skrivit det här verket Karolinerna från 1897-1898 som utspelar sig under Stora Nordiska kriget. Och sen hade vi ett antal andra titlar också, Sverige, en annan Ett folk- eller svenskarna och deras hövdingar. 18:54 Och den senare här blev det också skolbok i folkskolan och blev alltså på det sättet läst av mängder av unga svenskar. 19:03 Så kan man ju bli läst också. 19:05 Ja, det är helt riktigt. Litteraturvetaren Göran Hägg, den salige Göran Hägg. Ja, mångsysslaren. Men i grund och botten litteraturvetare och han har skrivit mycket bra om svensk litteraturhistoria. 19:19 Han har bland annat skrivit om Heidenstam. Vid sin 50-årsdag 1909, då tidningarna hade krigsrubriker och hela landet deltog i hyllningarna, var Heidenstam den mest kände av svenska författare i dåtiden och den av samhället mest erkände svenskediktaren någonsin. Och det här hänger ju inte så mycket kanske ihop med hur mycket läst han var utan hur mycket hans ansikte också syntes i tredningarna och sådär. För att det blir ju en personkult kring många av de här och där passade han in perfekt ju. 19:54 Just det. Så att man har med sig att han var faktiskt väldigt känd på den här tiden. Mycket av debatten i Stimberfejden kretsar också kring konfliktfrågor som finns i samhället under 1900-talets första åretende generellt. 20:07 Så är det ju. Litteraturen existerar inte i en bubbla. 20:10 Nej, och då handlar det ju om sånt som hur mycket betydelse och makt ska kungen ha. 20:18 I svenska akademin, vad har de för inflytande egentligen över litteraturen och utvecklingen på den? Och sen är det religion och kyrka, svenska försvaret är ju en fråga som bubblar upp då och då till ytan. Ja, ja. 20:33 Dessutom så har vi fackföreningsrörelser som växer lavinartat här och dessutom hamnar i konflikt med arbetsgivarna i synnerhet under storstreken 1909. Det var ju det som de här krigsrubrikerna under Heidenstams 50-årsdag handlar om som jag nämnde i Hägg-citatet här innan. Vi återkommer till den här streken och vad Heidenstam hade att säga om det där också. 21:01 Vi hade ju haft några otroligt intensiva decennier i modern svensk historia med industrialisering, urbanisering, proletarisering, emigration, demokratisering, massmedias framväxt, stundande unionsupplösning med Norge, personalunionen med Norge och inte minst, som du säger, de här massiva konflikterna på arbetsmarknaden. Så det här är ju ett samhälle som lite grann är i gungfly. 21:26 Ja, det är skönt att saker och ting lugnar ner sig lite grann kommande år till det här Ja. Från 1914 till 1918 i synnerhet var det väldigt lugnt runt omkring. Då kom ju första världskriget och det blev elände och det blev... Och så är det elände med det och det är ransonering och sen kommer det kravaller och grejer som vi har pratat om tidigare. Och det hungersnurade allt möjligt. 21:51 Så det fortsatte ju det där grungflyt lite grann. 21:54 Det får man säga. Ja. 21:55 Förutom fackföreningsrörelserna så har vi också en högljudd och ganska radikal politisk socialdemokrati på den här tiden. Och en borgerlighet som har etablerat sig i samhällets maktpositioner under 1800-talet. Och de här politiska sidorna kommer ju i form av tidningsartiklar till stor del att välja sina hästar i den här Strindberg-fejden och spela ganska hårt på dem. 22:22 I grunden handlar ju fejden om en slags lite värre ideologisk kamp mellan 80-talisterna och 90-talisterna. 22:31 Och de vill ha då uppmärksamhet i historien på något sätt. Men samtidigt så blir det ju en politisk fejd som vi kommer att se framöver. Och därför spelar ju de här... 22:45 socialdemokratiska tidningarna och de borgerliga tidningarna och att de existerar i vissa håll också och den konfliktytan, eller hur? 22:54 Ja, verkligen. Och vi kom ju in i en period, ja du pratar om socialdemokraterna, vi har ju LO som hade bildats i slutet av 1800-talet och Svenska Arbetsgivarföreningen 1902, så att Höger och vänster skalan håller ju verkligen på att sätta sig här. Och som sagt, von Heidenstam och gänget som kanske egentligen inte ville hålla på med att tänka på höger och vänster kommer ju sugas ner i de där lägren. 23:22 Ja, jag tror Stinberg sugs ner i ett lägre också. Ja, så är det. 23:28 Musik 23:35 Jag sa att massmedias framväxt var viktig och ännu en sak som den här nya situationen för författare hade fört med sig var att de blev kändisar. Du läste Göran Hägg-citatet om hur berömd von Heidenstam var. Och kändisar, de ska ju uppmärksammas med jämna mellanrum. Andreas Nyblom som är en litteraturvetare som har skrivit en artikel om Strindbergfejden. Han menar att de här jubelfesterna, minnesdagarna till förmån för olika författare är en delförklaring till själva Strindbergfejden. 24:08 Han skriver att ironiskt nog handlar det, åtminstone delvis, om diktarjubileer och officiella övertygelser. Det vill säga sådana hedersbetygelser som Strindberg drömde om i hemlighet. men som han offentligt föraktade. 24:22 Det är Strindberg själv som under 1880-talet hade myntat uttrycket jubelfesternas tidevarv för att beskriva, återigen med nyblomsord, sin samtids ängsliga böjelse för auktoriteter, kanoniseringar och festtalsretorik. 24:38 Ja, usch. Det här med att man ska hålla på och hålla tal och ge hedersbetyg och sånt där, det var ju... vulgärt på något sätt tyckte han ju men som sagt han var ju lite sugen på sånt där själv också jag kommer att tänka på Frasier Crane jag håller på att se om den där ser vi nu för 71 gången den här psykiatriken Frasier i Seattle och då är det ju ett avsnitt där han då han har ju ett radioprogram och så ska han spela in det tusende avsnittet Och han vill absolut inte ha något ståhej eller något fass som man kallar det från kanalens håll. 25:20 Absolut inte det. Nej han är ju för stolt för att erkänna det. Men i verkligheten så är det han själv som driver på för att anordna en särskild facial crane-drag. Där hela Seattle ska komma till en viss plats då. Det är väl den här Space Needle och hylla honom. 25:39 Och han ser fram emot det här så barnsligt mycket. Och det här får mig lite grann att tänka på. Jag tänkte på Strindberg när jag såg det här avsnittet nyligen faktiskt. 25:47 Ja, det tror jag är en ganska bra passning. För året innan Strindberg-fejden drar igång, 1909, då hade Strindberg fyllt 60. Och visst, han hade uppmärksammats. Han var trots allt en av Sveriges mest kända och lästa författare- I alla fall internationellt. Definitivt internationellt. Men inte ens på sin 60-årsdag var det fullt fokus med honom. För då hade Sven Hedin återvänt från en av sina upptäcksresor. Och Strindberg hade fått dela spaltutrymme med någon jäkla upptäckare. 26:17 Och 90-talisterna, det kändes som de sprang ifrån Strindberg. Selma Lagerlöf hade blivit första svensk som förärats med Nobelpriset i litteratur. Von Heidenstam och Lagerlöf hade båda fyllt 50 år 1908. Och då hade, sannolikt Foga Nyblomin, då hade de blivit mycket mer uppmärksammade än vad Strindberg blev året efter. Heidenstam hade dessutom blivit hedersdoktor vid Stockholms högskola 1909. Det är priser och hurrarop till alla utom august. 26:46 Ja det är klart att det ska väl lite som man ju föreställer sig. En annan man kan komma och tänka på förresten är ju Björn Ronelid som jag läste en artikel om. Han tycker också om att få priser men han säger bara att alla andra får priser nu för tiden. Han vill gärna ha den här piraten läste jag men det sitter han och väntar på fortfarande inte. 27:10 Ja, då får vi hålla tummarna för att Björn Radenlid får Fridtjof Nilsson Piratenpriset. 27:16 Till hans försvar så säger han ju att han vill ha priserna åtminstone. 27:21 Just det, det är inte lika skenheligt som Strindberg som tycker att det är pinsamt och sen blir sur för att han inte får några priser. 27:28 Andreas Nyblom skriver, omkring sig såg Strindberg den yngre generationen hyllas av etablissemanget och en historiografi tar form där 90-talets triumf över 80-talet var ett retfullt inslag. 27:44 Heidenstams kulmen som svensk nationalskald var ju helt klart den här 50-årsdagen. Det var ju ett sjöjade pådrag alltså. Där skulle man ha varit med känner jag. Ja, det var nog bra stämning. Jag tror att det hade man inte glömt på. Eller också just det man hade gjort. Man hade glömt bort det av diverse dykesmässiga skäl eventuellt. 28:09 Du är ju väldigt duktig på att svepas med i sån feststämning också. När Brynäs vann SM-guldet där så kändes det som att du var helt rusig i Gävlevimlet. 28:19 Jag är ju hockeyfantast också. Eller i alla fall en gammal sådan. Och då är det klart att man får chansen att gå på en SM-final 2012 var det här. Då vill man ju göra det även om man inte i själ och hjärta håller på laget. Dessutom hade ju kompisar, särskilt en då, som han var ju riktigt rusig. Han var ju full, fast ändå inte full på riktigt av lyckan där. Så att ja, det är väl alltid trevligt när folk är glada och så. 28:55 Så ja, Daniel Hermansson på Heidenstams 50-årsvirande, det hade man velat se. 28:59 Mm, och i samband med den så befann sig då samhället som sagt i den här svåra konflikten på arbetsmarknaden, storstreken 1909. Mm. Och sällan har väl någon i svensk historia så prick säkert avfyrat en salva i sin egen fot som när Heidenstam berusade också då av sin egen upphöjda förträfflighet ska svara på frågor om den här konflikten som strax efteråt byter ut i den här storsträken. 29:27 Nyblom skriver I en intervju gjorde han en arbetsskygg och tafart snickare som han beställt möbler av till Sinnebild för Sveriges samlade arbetarkår. 29:38 I en annan jämställde han ungsocialismen med 80-talets litteratur. Förlegade ståndpunkter som vi för länge sedan varit med om att slå ihjäl. 29:48 Och här behöver man ju inte vara ett geni för att förstå att arbetarna tappar hakan av förfäran. 29:53 Här visar ju adelsmannen som satt och ruvar på sitt ärvda gods och alla pengar sitt rätta ja, tänkte man. Jag tror han ärvde sitt gods, åtminstone närvde han sina pengar. Och hans diktande om rösträttskamp som tidigare hade räckt för att han skulle kunna anses vara hela folkets författare. Det var ju nu inte tillräckligt efter sådana här uttalanden. Vissa av hans dikter hade ju... 30:15 Han tänkte nog att han stod ovanför den här konflikten på arbetsmarknaden, höger- och vänsterlogiken. 30:30 Att han skulle vara en nationell hövding som bara talade till folksjälen och den här nationella anden eller vad han nu talade om. Men istället så brottas han ner i den där logiken som är så svår att komma undan från. Till exempel så nämner Nyblom hur författaren KG Ossian Nilsson framställde Heidenstam som ett trivsamt men meningslöst tidsfördriv för bildad medel och överklass. Eller ännu tydligare hur Fredrik Ström i en artikel i tidningen Fram skriver. 31:14 Till trots sin begåvning och sin medborgarsång har han alltid stått folket fjärran, lämnat dess väldiga frihetskamp och sido, rånat dess ledande tankar och rörelser men han spelade sin självtagna hövdingeroll så väl att till slut de flesta duperades att tro att han var hövdingen. 31:32 Nej, precis. Han har ju lite grann tappat Hövdingekronan här verkar det som då. 31:38 Och Nyblom konstaterar också att när författaren inte längre föreföll bottnar i sina dikters demokratiska patos återstod endast en tom Hövdingegestalt. En folkskald utan folk. Och August Trimberg, vad han tyckte när han läste Hedenstams kapningar av 80-talet kan man ju föreställa sig... Visserligen hade ju Stinberg jämt sånt här krulligt permanentat hår som bara går att jämföra med ungefär Erik Gad. 32:09 Men jag tror nog att Stinbergs hår krullar sig ett litet varv till av vrede när han läste Heiderstams kommentarer. 32:19 Men det positiva är att Heidenstam då själv har promenerat ut på den här kvicksanden och där står han ändå då när Strindberg påbörjar en indirekt artilleribeskjutning mot sitt mål Heidenstam. 32:33 Ja, det är riktigt. Han sitter där i sin bostad på Drottninggatan, Blåtornet kallat. 32:41 Dit kan man gå och besöka Strindbergsmuseet om man vill. Det är den enda av hans många, många lägenheter i Stockholm som inte är riven idag. Så det kan man göra. Och att bo där på Drottninggatan, det passade Strindberg väl. Därför dörr i dörr så fanns Aftontidningen. En nygrundad tidning som i alla fall inledningsvis intog en radikal vänsterhållning. 33:04 Jag vet inte om det var för att det var en radikal vänstertidning eller om det var för att den bara låg nära lägenheten som Strindberg gång efter annan promenerade nedför trapporna, knackade på... dörren till Aftontidningen och lämnade in sitt senaste alster. Men han hade i alla fall ett antal gånger vässat sin penna slipat sin fjäder vad han nu använde för att skriva och sen så började som du säger artilleribombardemanget. 33:43 Vid ett antal tillfällen tidigare hade Augustinberg gett sig på Karl XII och vurmen kring krigarkungen som har varit död i 200 år. Ja, ja. 33:56 Strindberg menar att det var rimligt att man frivade rikets grundläggare Gustav Vasa med stora ovationer och sådär. 34:05 Men han ångar också på med att när man samlar nationen runt dess plågoris och notoriska förstörare då är det bestämt något sjukt för att inte säga ruttet. 34:17 Nu läser du från den artikeln som han skriver den 29 april 1910. Faraondyrkan. Startskottet på Strindbergfejden. 34:28 Ja, det är bra att skjuta in vad sammanhanget är. Hans mål här är ju inte att vara... 34:38 Saklig att komma med balanserad kritik. Hans mål är ju inte heller att invänta en replik från den här döda kungen. 34:46 Utan hans mål är ju förstås att reta upp och förbereda ett frontalanfall på kungens försvarare. 34:54 Som i åka var då Werner von Heidenstam och en annan herre som heter Sven Hedin som hade stulit Stinbergs fass på 60-årsdagen genom att komma hem samma vecka från Asien. De två hade tillsammans varit med och grundat Karolinska förbundet 1910 som vi befinner oss i det här året alltså. 35:16 Ja, och det irriterar också Strindberg. Som du var inne på, han tycker inte att det är konstigt att, citat, nationer firar sina förtjänta män som bidragit till landets arrondering och välstånd. Det är ju vackert. Men att förguda landets förstörare, det kan endast galningar eller intresserade tillåta sig. Och med intresserade menar han släktingar och andra som är jäviga. Så om man är med i den här faraondyrkan av Karl XII, då är man enligt August Strindberg en galning. 35:48 Ja. Det är ett ganska främt påhopp på Karl XII förvisso som han kallar en simpel mördare och han säger att han satte... 35:57 artilleriet i bagaget och massa sådana saker. Men mot Heidenstam och Sven Hedin så är han ju försiktig inledningsvis. Han kallar Heidenstam för andeskådaren på Djursholm. Och Hedin göms i en artikel där människor självtaget lägger till fond i namnet. En sorts gliring till nyadling. 36:16 Den 6 juni skriver Strindberg texten Två konungar där han går från guerillakrigsföring till fullskaligt blitzkrig. Textens klimax handlar om fem rader från Heidenstam som tidigare nämnda Ellen Kay eller Den stora kvinnan som hon kallas i Strindbergs text. 36:34 Hon har prisat de här raderna från Heidenstam som hon föredrar framför Tegners gamla dikt Svea. 36:42 Och de här raderna från Heidenstam kommer Strindberg att kommentera. Ungefär som en lärare som rättar sin elev. 36:51 Vi kan väl läsa den texten. Det är ju väldigt roligt. Vill du vara Heidenstam eller Strindberg? 36:58 Jag kan vara Heidenstam då. Och det är alltså de världsrader som Ellen Kaye tyckte var så fantastiska. 37:06 Och sen kommer du in som Strindberg då. Läraren Strindberg här. Japp. 37:13 Jag längtar hem sen åtta långa år. 37:17 Vem har inte gjort det? I själva sömnen har jag längtan känt. Fallet är icke så ovanligt att det kan anses vara originellt. 37:27 Jag längtar hem. 37:28 Vi har hört det. 37:30 Jag längtar var jag går. Men ej till människor. Jag längtar marken. Jag längtar stenarna där barn jag lekt. 37:40 Slut. Det är alltihop. Han är hård här ändå. Han är hård. Sen lägger han till, jag har ingenting att anmärka mot licensen längtar marken, men mot hela strofens andefattiga, intetsägande och klanglösa karaktär som ger en stämpel av rena smörjan. 38:01 det här angreppet som väl redan får kallas skamlöst är dock inte färdigt än för min absoluta favoritdel i Strindbergs tjuvnyp här är att han citerar lektor Nils Linder som några år tidigare kritiserat Heidenstam och så lägger Strindberg till Nils Linder var en modig man som ville rädda nationen från fullständig idiotisering men han dog strax efter jag antar på goda grunder att han blev mördad 38:30 Ja, det är så jävla fräkt. Vilka goda grunder antar han dö på, det redovisas ju inte. Han blev dödad för det är ju tydligen livsfarligt i det här landet att kritisera Heidenstam. 38:44 Menar Strindberg att Heidenstam låtit mörda en stackars lektor som inte tycker om hans diktning? 38:49 Det här framgår ju inte heller, men på något sätt har det blivit så. 38:55 Menar han. Den blir ju hängande där. Den här kommentaren. Som antyder. Förenat med livsfara. 39:03 Att kritisera Heidenstam. 39:05 Han menar ju att Heidenstams position. 39:08 Som någon slags. Han är uppsatt på en nationell pedestal. Att den är oförtjänt. Eftersom han är litterärt medelmåttig. Helt enkelt. Och han fortsätter. Det räcker inte att sabla ner. Heidenstams diktning utan han ger sig också på Heidenstams person och honar den här utmärkelsen som hedersdoktor som han har fått och han menar att Heidenstam är högfärdig och självupptagen och så får ju förstås Oskar Levertin en släng av sleven också på Svenska Dagbladet som hade dött fyra år tidigare. 39:47 Och det tyckte ju då många var helt hysteriskt och fick folk att baxna för hur kunde man ha mago att angripa någon som inte ens kan försvara sig. Men Steinberg menar ju då att alla de här personerna är överskattade helt enkelt. 40:04 Musik 40:11 Och när det gäller Sven Hedin så har han ju den här texten Humbug upptäckare också. Eller upptäckar humbug heter den. 40:20 Just det. Den 18 juli mitt i den varmaste sommaren kommer frontalangreppet på Sven Hedin. 40:26 Ja det är helt obekymmet på Hedin då och menar att han inte alls har upptäckt någonting överhuvudtaget egentligen. 40:34 Han anser då själv att han har upptäckt en massa saker men det är ju redan känt och Stinberg menar att Hedin utmålar sig som upptäckare men egentligen har mycket redan kartlagts av en Johan Gustav Renat under början av 1700-talet, en gammal Caroline. 40:51 Just det. Strindberg går ju lite grann om vägen här. Han börjar med att säga att den framstående vetenskapen den är verkligen något att hylla. Han prisar forskarens metod. Citat. Nordenskjöld har av nordostpassagen hela äran. Och skriver Strindberg och lägger till ett rungande. Detta är svenskt. Nansen däremot, Fritjof Nansen som spenderat tre år i polartrakterna ger Strindberg inte mycket för. Nansen skulle ta Polen men kom bara till 86 breddgraden och blev en sagoprins. 41:23 Detta är norskt, säger Strindberg. 41:26 Men sen efter att ha prisat Nordenskjöld och drivit med en massa andra upptäcktsresande så siktar han helt och hållet in sig på Hedin. 41:34 Han frågar, har Hedin upptäckt några nya länder? Nej, det är två e. 41:39 Med två e. 41:40 Ja. 41:41 Och varför ska, frågar sig Strindberg, nationen samlas vid landgångar och perronger när han kommer sättande? 41:48 I själva verket får vi veta så har Hedin beskrivit sandhögar i oändlighet och kartlagt bergknallar vilka alltid varit kända fast ingen bryts om att kartlägga dem. 41:58 En vanlig lantmätare, väl utrustad, skulle utan pittoreska äventyr vara utfört Hedins kartarbete. Men hans namn skulle aldrig tänkt längre än till lantmäterikontoret. Ja, han river av glorian på folk kors och tvärs här. 42:14 Ja, det får man minst sagt säga. Och Sven Hedin, till skillnad från många andra som Strindberg gav sig på, han tände direkt. Om man ska jämföra med Knausgård och hans text om cyklopernas land så är Sven Hedins svar på Strindbergs påhopp minst lika frätande och fränt. Nu läser vi nästan bara Strindbergs texter här men man ska ju säga att det här kulturbråket var enormt omfattande. Det är över 300 debattörer som Deltar i det och det resulterar i fler än tusen tidningsartiklar. 42:49 Han var ju mest igång det här. Han har ju ett 20-tal, åtminstone 17 artiklar som sen blir en bok också som han skriver. Men det är väldigt många andra som har åsikter kring det här. 43:04 Exakt. Jag har gått tillbaka till DNs arkiv och läste lite grejer som Sven Hedin skrev om Strindberg då. För det citatet som alltid lyfts i till exempel Nyblomsartikel och så är att Hedin kallar Strindberg för en rutten karaktär. En häpnadsväckande blandning av titan, svinx, vampyr och parasit. Likt schakalen föredrar han lik men går även på de levande om de icke bitas. Ja det är synd om honom. 43:33 Men det fortsätter ju. 43:35 Man går förbi hans bostad här i Stockholm med en känsla av att passera ett sorgehus där båren redan står bäddad. Och ändå sitter han där allt jämt och skriver ensam med sitt hat och förtäres dag och natt av avund. Värre än kvinnan av sin svartsjuka. Ett blekt återsken från forna ljusare tider är det enda lager som smyckar hans silverhår. Mörkret har redan börjat stiga omkring honom. Snart kommer de svarta läderlapparna och hjärtat kallnar. 44:07 Då är det för sent att bikta. Sedan kommer domen. Skall Strindbergs kristendom gillas av hans domare? Stackars ödsliga ensamme pilgrim som lever på ruinerna av sitt eget tragiska liv. Det är som att han redan med brottskande steg, med bullersamma pipor och flöjter i täten börjat sitt tåg bortom de svarta fanor som visar honom vägen till Hades. 44:34 Jag märker att mitt tal om några korta punkter blott var tomma ord. Längden av denna epistel bevisar att jag icke kan dela de tidningars åsikt vilka i Strindbergs artikel velat se ett angrepp mot mig. På mig har den istället verkat som champagne. Ja, som ett eko från Karolinernas lysande tider i hjärtat av Asien. Med sann högaktning Sven Hedin. 44:58 Mm. Vem är han och sann högaktningen gentemot? 45:02 Ja, gentemot DNs läsare och redaktör kanske. 45:07 Mm. Mm. Okej, för jag kommer att tänka litegrann på de här amerikanska militärerna på varsin sida i inbördeskriget och hur de skrev till varandra i början av kriget när jag läser de här texterna. 45:23 De satt ju och höjde och hyllade den andra med kavalkader och artighetsfraser och hedersbetyg och allt möjligt. Och det här är ju, det kommer åtminstone att bli eller är väl redan från början raka motsatsen till den typen av korrespondens. Det är totalt naket och respektlöst hela tiden. Vampyrer och Och svinksar och parasiter och grejer kallar man vad han för. 45:48 Just det. Man går förbi hans hus och får känslan av att här bor en levande död. Och Strindberg har inte varit så snäll han heller direkt. Nej, men vilket bra kulturbråk det här är. Liksom herrarna Strindberg och Hedin är rasande. 46:02 Striden mellan Hedin och Stinberg var ju mest intensiv under sommaren 1910. Men sen dog den igång igen lite grann kan man säga hösten 1911 och sen 1912 när Hedin var ledande i opinionsbildningen för ett ökat försvar. Den här så kallade pansarbotsfrågan. Och Stinberg var ju Det var ganska förutsägbart att han ställde sig bland de som var emot ökade resurser till försvaret. Det här gjorde att Strindberg ännu mer uppfattades som någon som tillhörde vänstern och var arbetarnas diktare. 46:38 Allmänna reaktioner var att många debattörer höll med Strindberg om att han borde uppskattas mer och att 90-talisterna kanske ändå var lite överskattade. Nej, de är inte lite överskattade. Ja, det är där man börjar undra här nu. 46:53 Heidenstam var aktuell både för att få Nobelpriset och att själv komma in i Svenska Akademien. Och båda de här sakerna hände ju också strax efter Steinbergs död. Som vi var inne på. Nobelpriset fick han 1912 och blev invåld i akademin 1916. Och Hedin valde sig också in i akademin 1913 redan. Men Strindberg har ju betydligt fler läsare och internationell ryktbarhet än till exempel de här två. Hela den här debatten och kulturbråket är ganska förvirrad. 47:26 Några konkreta sakfrågor är ju inte lätt att vaska fram egentligen. Mellan alla person på hopp här. Utan det handlar ju delvis om litteratur. Strindberg gav i augusti 1919 ut en bok med sina samlade artiklar. Som jag var inne på innan. Dittills under fejden då. Och den hette ju Tal till nationen. Och en Strindberg-vänlig recensent. Konstatera att den litterära polemiken i fejden som redan hade fått titeln kan man säga Strindberg fejden. 48:00 Att den var anmärkningsvärt svamlig. 48:04 Och så fortsätter den här recensenten. Den personliga hettan i den första sammanstötningen hade med sig att man inte ens hann med att klara ut vad det streds om. Undantagande de personliga uppgörelserna. 48:18 När du ändå nämner akademin och så, det kan man väl lite kort säga bara att det är den fjärde fronten i det här fyrfrontskriget då. För i flera artiklar läser han Lusen av Svenska Akademin. Han frågar sig till exempel vilka kvalifikationer som krävs för att sitta med i akademin. Man ska vara chantil. Ha god ekonomi, beundra akademin eller gå ärenden åt dem. Citat, inte alltid så fina. 48:44 Och i en mening som ger ett konstigt eko till vår samtid frågar han sig kan inte detta institut undergå någon tidsenlig förändring så att prisutdelningen blev en verklig belöning av meriten? 48:57 Men det är svårt att vaska fram en sakfråga men man kan ju i nästan alla de här olika tvisterfrågorna läsa in att Strindberg är irriterad på att andra människor har fått mer uppmärksamhet, beröm och hejarrop än vad han har fått. Det är ju själva knäckpunkten så att säga. Det är i alla fall bränslet som driver maskinen. 49:21 Ja det är det ju. Heidenstam själv han väntar ju mer än ett halvår innan hans värdighet tillåter att han ska gå i svaromål mot Zinberg. Ja. 49:30 Istället så finns det då andra som rycker ut med lands och penna mot Strindis och Strindberg i sin tur hade ju också andra debattare på sin sida så delvis är det här en strid via ombud kan man säga, så kallat proxykrig brukar man kalla det. 49:52 Och till exempel har vi då Fredrik Böck som var litteraturhistoriker och en av Heidenstams främsta försvarare. Och på andra sidan har vi en botanikprofessor och publicist som heter Bengt Lidfors som var en ivrig Strindberg-anhängare. 50:09 Och Lidfors gav också ut en bok av alla sina artiklar i ämnet. Det fanns ju lite att ta av från folk här. 50:17 Och den hette då August Strindberg och den litterära 90-talsreklamen. 50:22 I många artiklar hade Leidfors nämligen hävdat att Heidenstam, Selma Lagerlöf och alla 90-talisterna hade citat utnyttjat reklamens alla tänkbara resurser. Och det var därför de var stora och uppblåsta verkar han se då. 50:39 Medan Strindberg och Andersedan han hade bara citat räknat med sina konstverks inneboende kraft. Han hade inte hållit på och fått en massa reklam omkring sig tydligen. 50:50 Just det. 50:51 Och det var av den här anledningen som Heidenstans position som folkskald var oförtjänt helt enkelt menar Lidfors. Lidfors kan ju också illustrera att Stimberfaden har en rasmässig aspekt. Han kritiserade den avlidna litaturkritiken Oskar Levertin som hade varit kritisk mot Simberg. Lidfors använde slagträd att han var ju jude. Det finns småkrig i det stora kriget. 51:23 Man brukar prata om målvaktsmatchen eller matchen i matchen när det är fotboll och hockey. 51:30 Och Lidfors använde ju på olika sätt kritiken mot Levertin för att egentligen komma åt litteraturhistoriken Fredrik Böck då. Som alltså var en stor kritiker av Stimberg. 51:41 Det är många trådar här som korsas fram och tillbaka på många fronter kan man säga. Och Böck i sin tur, han var ju skoningslös i sin dom över Strindberg och baserade snarare på etik och moral än litteratur. För han tyckte att Strindberg är ju en omoralisk jävel här. Så det är därför vi måste angripa honom. Och samtidigt så lyfte ju då Böck fram sig själv som representant för etiken. 52:07 Vilket han då fick kritik för i sin tur. 52:10 Ja, alla springer sina egna ärenden Ja Jag skulle vilja plocka upp, nu har vi pratat lite grann om hur Heidenstam blir en representant för högern. Men det där tycker jag är spännande. Vi lever ju i en tid där flera människor menar att den här politiska höger-vänsterskalan är otillräcklig och att den bör kompletteras därför med galtan. 52:40 Grön, alternativ, libertariansk och traditionell, auktoritär, nationalistisk. 52:47 Men det finns också vissa, Sveriges radios politisk analytiker Thomas Ramberg har till exempel hört förra sådana resonemang som menar att höger-vänsterskalan ändå är så förhärskande att många frågor helt enkelt till slut blir höger-vänster-frågor. 53:04 Att om man kollar på KD och Miljöpartiet, exempelvis de var båda partier som grundades utifrån tanken att de skulle stå bortom traditionell höger- och vänsterpolitik men som nu båda två har hittat sin respektive roll just på höger-vänsterskalan. 53:23 Jag tror min poäng är att när man är uppvuxen i en värld som är helt definierad av höger-vänster så är det fascinerande att följa hur saker och ting förändrades när den världsbilden började sätta sig. 53:37 Och Heidenstams förvandling från någon sorts allmän, opolitisk nationalskall där det räckte med att säga att så sant som vi ägar ett färdighetsland, vi ärvde det alla lika med samma rätt och samma band– För både arma och rika. Och därför vill jag vi rösta fritt som förebland sköldar och bågar. Men icke vägas i köp med smitt likt penningpåsar på vågar. Det räckte för att bli någon sorts nationalskald och hövding och allt vad det var. 54:11 Men sen när konflikten på arbetsmarknaden, när parterna bildas, när höger-vänsterskalan sätter sig. Så tvingas de här personerna mer eller mindre motvilligt ner på den skalan. När jag läser Heidenstam-artikeln på NE så står det att han aldrig kände sig hemma i högerlägret men han hamnade i högerlägret vare sig han ville det eller inte. 54:36 Han kommer nog finna sig mer och mer bekväm där vartefter ju äldre han blir tror jag ändå. Ja förvisso men liksom... Det var inte tanken. Och Strindberg kommer ju på gamla dagar bli en vänsterikon. Ja på nutiden så känns det som att allting... Ska politiseras hela tiden. Och det där tycker jag kan vara lite tröttsamt. Men så blev det i det här fallet redan för 111 år sedan också. Får man dra lite om vad Heidenstam svarar? 55:09 Strindberg till slut när han väljer sig in. Ja det är klart man får. 55:13 Han hamnar ju som sagt. Oavsett om det är medvetet eller omedvetet. 55:17 Åt höger. I den här fejden. 55:21 Och så på den här skalan. 55:24 Precis där hans kritiker då. Menar att han hörde hemma. Och när han väl svarar. 55:29 så kritiserar han ju också det han kallar för politisk klasskampsretorik och socialismens negativa världsbild pratar han om. Och då har man ju någonstans redan positionerat sig lite grann. Och angående fejden så kommenterar han att det var något lågt och oervent i en sådan självavklädning på öppet torg. Och han tycker också att det vore ett helgerån att det rörar vid ett sådant samhällsurrum. Det bör få stå kvar och tala för sig själv som en förtätad bild av vad de sociala folkprästerna förhärliga. 56:04 Men i verkligheten så ger han sig ju själv in i den här steden med samma låghet. 56:09 Som föregående skribenter. Han analyserar Strindbergs karaktär och menar att han är en sökare som inte finner. Strindberg hatar sig fram. Han är en förlupen träl. En svag person. Och han menar att Strindberg är fullblodsbarbaren inom vår vitterhet. 56:27 Just det. 56:28 Och här har man ju ändå tagit till en del invektiv nu. Ja det har man. Det är svårt att gå till motattack utan att göra det verkar som när man själv har blivit nedsablad på ett så oerhört betalt sätt. Det kan man delvis förstå. Det måste ju svida. 56:46 Är den där grejen med att när man ger sig ner i gyttjan och brottas med grisarna så kommer man bli skitig vare sig man vill eller inte? 56:54 Jag tror att det kanske är så lite, ja. 56:57 Apropå det här med att Strindberg då skulle vara en fullblodsbarbar så är det inte bara texter som snurrar runt här i pressen utan det är också karikatyrteckningar. Bland annat där Strindberg då gestaltas i djurhud och påk och som en annan barbar och Heidenstam han är en ädel riddare med svärd och så. Mm. 57:22 Och som sagt, Strindberg kommer ju då att bli vänsterns och arbetarnas grubbe. Och Heidenstam hamnar i andra änden av skalan. Det kanske ser lite logiskt ut i efterhand att det blev så. Och det hade varit mer otippat om rebellen Strindberg hade försvarats av konservativa och etablissemanget. Det måste man ju säga. Och att den adliga nationalromantiken plötsligt hade plockats upp som symbol för vänstern. Då hade man ju hört en smulla på ögonbrynen. Men egentligen var vi ju under Strindberg-freden alltså som det blev så här. 57:55 Och Strindberg hade ju på äldre år gått och blivit... Mystiker handlar på att göra med allt från gamla testamentet till svedenborgska lärare och buddhism och sånt där. 58:05 Alkemi. 58:06 Alkemi, det är ju, ja om syftet är att skaffa sig en massa guld så är det någon slags kanske mammonskt kapitalistiskt tänkande där, jag vet inte. Hur som helst om man ställer Marx prat om religion och att det skulle vara ett opium för folket i ena hörnet så får man ju placera gamla testamentets skoningslösa gud i det andra hörnet. Det är inte självklart här att någon som har fastnat i fascination för religionshörnet ska börja hyllas av dem från Marx hörnet. 58:38 Nej verkligen inte. Alltså man måste ju läsa Strindberg på ett speciellt sätt för att få honom till arbetarförfattare överhuvudtaget. 58:46 Alltså han har skrivit realistiskt om samhället och överhuvudtaget det här med att uppvärdera samhällsdebatten i litteraturen gillar ju arbetarrörelsen såklart. Dessutom har han skrivit självbiografin Tjänstekvinnans son som är en väldigt bra biografi och som nästan går att läsa som arbetarlitteratur som vi känner den senare om man så önskar. 59:08 Men att han blir arbetarnas vän och det stora geniet som vågade svinga mot högermän som Hedin och Heidenstam, det beror ju på att han bråkar med Hedin och Heidenstam. 59:19 Alltså det är ju att han blir någon sorts David som slungar mot Goliath i vänsterpressens ögon och det är därför de gillar honom så mycket. 59:28 Ja så måste det ju vara för han blir ju deras symbol på något sätt. Men arbetarrörelsen blundar ju då ganska mycket för den nuvarande mystiker Strimberg för dem är den unge Strimberg från 80-talet egentligen som de vill lyfta fram. 59:47 Jo, vissa aspekter hos den unge Strindberg samt den äldre bråkande Strindberg. 59:56 Vissa aspekter hos det bråket. Och jag tycker att det är en intressant aspekt av det hela hur det påverkar eftermälet. För när Strindberg fyllde 63 och med det firade sitt livs sista födelsedag då var det nästan lika bra stämning som när Heidenstam fyllde 50 i Stockholm. 60:17 Nu helt plötsligt så ska man fira den här stora författaren. Till exempel marscherar 15 000 förbi hans lägenhet i ett stort fackeltåg. 60:28 Det är en brakfest för 1600 gäster på brandsalonger. Och över hela landet sätter man upp pjäser på olika teater som Strindberg har skrivit. 60:40 Ja, exakt. Och det är ju uppenbart men det är ju någonting djupt ironiskt i att Strindbergs insisterande att hela fejden började som ett sätt att ifrågasätta jubelfester och personkulter. Att det slutar med att han mot bakgrunden av fejden bygger sin egen personlighetskult. 61:00 Ja. 61:01 Vilket man också lite grann känner på sig var någonting han hade hoppats på att göra. 61:06 Ja fast han hävdar ju då i samband med den här födelsedagsgipot att det här var ju det här är jag inte värd hörrni. Men tack så mycket ändå. Det var ju fint att ni gjorde det här. Han får ju också 50 000 kronor i någon slags alternativ Nobel folkligt pris. Just det. 61:28 I vårt dackeavsnitt så pratade vi mycket om statyer. Håkan Ljuholts morfars dackestaty och Carl Milles aldrig fullbordades dackestaty. Men det finns ju en annan Carl som är generationskamrat med Milles, nämligen Carl Eld. Och om man besöker hans ateljémuseum i Stockholm vilket jag varmt rekommenderar. Det är en mycket trevlig utflykt. Ett bra ställe som ligger vackert belagt uppe på Bellvyberget. Så det är enormt mycket strindberg där va. Sjukt mycket strindberg i Karl Eldemuseet. 62:02 Och eld ligger bakom den nästan absurda strindbergstatyn som står placerad i Tegnelunden. Även det i Stockholm. 62:10 Den färdigställdes 1916 men fanns på plats först 1942 tror jag. Där har Carl Eld avbildat sin kompis Strindberg som en antikens titan fjättrad vid en klippa. 62:25 Strindberg som både tragisk trotsare och den oroliga sökaren en människa och titan i strid med onda och goda makter utan frid och glädje Men en trots sin ensamhet stark och bjudande gestalt. För att citera Stockholmskällans beskrivning av det hela. 62:45 Och det är oerhört få svenska kulturpersonligheter som i våra huvudstäder avbildas som titaner. 62:53 Mm. 63:10 Astrid Lindgrens staty utanför barnsjukhuset i Solna. Hon sitter på en bänk och ser mysig ut. Ej, titan! Nils Fellins staty. Smal som en sticka, tänder en cig. Ingen titan. Evert Taub, Riddarholmen, sitter med lyran och visar uppe fin huvudstaden här. Inte en titan! Det är bara Strindberg som blir titan. 63:30 Men det är också blandat med att han är en parasitovampyr. Ja, så är det ju. 63:36 Alltså det finns ju absolut ingen författare i Sverige död eller levande med en lika stark personkult som just August Strindberg. Vilket ju är kul. 63:45 När det 2012 återigen var dags för ett Strindbergs jubileum hundra år efter hans död kunde man läsa saker som hur hade August Strindberg reagerat om han hade fått reda på att norska staten satsade 42 miljoner kronor på sitt Ibsen år 2006 under det att svenska staten bara investerar en miljon i det pågående Strindbergsåret i Svenska Dagbladet. 64:10 Han hade blivit vansinnig. 64:14 Det här hade ju varit djupt orättvist att han inte hade hyllats mer till han hade tyckt. 64:21 Han hade ju förklätt det naturligtvis på olika sätt men han hade ju varit upprörd över att han fick en massa jippor och fas och medaljer på stumt och allt möjligt. 64:33 Ja, men då skulle jag citera Strindberg inför Strindberg och fråga om ska vi verkligen hålla på i tid och otid att hylla författare och personer? Dina pjäser spelas ju överallt på svenska teatrar hela tiden. Fröken Jolie och Faderen går ju dygnet om. 64:53 Räcker inte det? Du är ju odödlig. Ja, vad hade han svarat på det? Oklart, men det skulle säkert ha varit fränt och mycket läsvärt. 65:02 Fyra månader efter den här famösa 63-årsdagen så drar han. 65:08 Och det är väl magkancer han hade. 65:11 Och på begravningsdagen så fylls vägkanterna av mängder med människor som vill se begravningståget som i sin tur innehåller tusentals personer. 65:23 Man kan inte låta bli att tänka, hade verkligen hans begravning fått så här mycket uppmärksamhet om det inte hade varit för Strindberg-fejden? Och att den politiserade så som den gjorde i arbetarrörelsens alla tegningar. 65:37 Och man skulle också kunna fråga sig, skulle en bra rubrik på en artikel om Strindbergs begravning kunna vara faraondyrkan? 65:46 Ja. 65:49 Och med det så har vi väl bråkat färdigt med döda kulturpersonligheter för idag? 65:54 Ja, det har vi. 65:56 Vi kommer säkert att återvända till de här författarna vid senare tillfällen på olika sätt och vis. 66:04 Det här var mysigt ändå sen vi gjorde Nordenskjöldsavsnittet och du läste ur Hedins dagbok eller biografi eller vad det nu var. Så det fick mig att tänka på Strindbergs fejden och hur Hedin och Strindberg bråkade. Så jag har varit sugen på det ändå sen dess. Och där kom karamellen. 66:22 Ja det var ju fint. Tack så mycket för att ni har lyssnat. Så hörs vi nästa vecka. 66:28 Det gör vi. Hej med er. Ha det bra. Hej hej.